Vår tids stora myt är demokratin. Det är ingen överdrift att säga att demokrati har blivit en religion – en modern, sekulär, religion. Det som kännetecknar en demokrati är att ”folket” bestämmer hur samhället borde organiseras. Den möjligheten har du i Sverige enbart en gång vart fjärde år.
Demokrati är ett kollektivistiskt system. Den grundläggande och bakomliggande idén är att det är önskvärt och korrekt att alla viktiga beslut om samhällets fysiska, sociala och ekonomiska organisation tas av kollektivet, folket. Och folket ger sina representanter i parlamenten – det vill säga staten – befogenhet att ta dessa beslut åt dem.
Röstning är en illusion om inflytande i utbyte mot förlust av frihet. Varje år tar den svenska staten många tusentals beslut. För dem som kan göra vad de vill utan att rådfråga dig har din enda röst överhuvudtaget ingen som helst mätbar inverkan på något beslut. 99,9999 procent av väljarkåren bestämmer vilket land Du skall leva i. Du skulle ha mycket mer inflytande om du fick göra dina egna val, till exempel om du fick bestämma själv vad du skulle spendera dina pengar på utan att först vara tvungen att betala hälften av din inkomst till staten i form av diverse skatter.
Ett val du inte gör men betalar dyrt för genom skattemedel är sjukvården. I USA kan du med en privat sjukförsäkring för exempelvis 65 dollar i månaden få en gallblåsa (som leder till enorma kramper vid dysfunktion få den bortopererad efter 2 veckor. I Sverige - 2 år). Hade Sverige haft folkomröstning om sjukvården idag, dvs. tillämpat direkt demokrati istället för indirekt representation genom politikerna, hade det säkert blivit en jämn kamp. Till din fördel! För politikerna hade förstått att de inte kan slösa bort statens skattemedel på fel områden, för då blir det medborgerlig strid.
Givetvis uppmuntrar den styrande eliten, bland annat svenska politiker, kontinuerligt folk att rösta. De försäkrar alltid att folk, då de röstar, faktiskt har något att säga till om beträffande statens politik. Det vet vi alla om, att det har vi inte i Sverige. De flesta medborgare saknar egentligen en faktisk röst. Samtidigt tillber många av oss vår styrande elit som om vi hade smält ner guld och skapat en stor guldkalv som vi alla bockar och bugar framför. Men väljarna känner givetvis inte alltid förtroende för politikerna, långt ifrån.
Ökad misstro mot politiker
Väljares misstro mot politiker har mätts vid varje val sedan 1968. Ett urval personer har fått ta ställning till det här påståendet: ”Partierna är bara intresserade av folks röster men inte deras åsikter”. 1968 var det 55 procent som inte höll med om det påståendet. Då var Tage Erlander statsminister, som byggde ”det svenska folkhemmet”. Sedan Olof Palme tillträdde som statsminister (1969) minskade dock förtroendet stadigt. 1976 hade förtroendet sjunkit till 46 %. Under den ekonomiska krisen på 90-talet dyker förtroendet ända ner till 23 % 1998. Ekonomin återhämtar sig dock och då ökar förtroendet för politikerna igen. 2010 nåddes 44 % på förtroendebarometern. Men från 2010 visar ny forskning att förtroendet återigen minskar. Det politiska intresset idag (av förståeliga skäl med tanke på den turbulens vi har haft i invandringspolitiken) är dock på den högsta nivån sedan 1986 (då Olof Palme blev skjuten). Källa: SVT.
SVT går i ovan klipp inte in på hur det faktiskt ser ut idag. 2010 hade endast 22 % förtroende för de politiska partierna, år 2017 var den siffran nere på 15 %. Källa: VF. Av alla samhällsinstitutioner är de politiska partierna i botten av listan, 17 % hade förtroende för de politiska partierna 2018 jämfört med de som var högst upp: Universitetet 65 %, Polisen 65 % och domstolarna 60 %. Källa: Medieakademien. För att förtroendet ska öka för svensk politik i framtiden är en viktig väg väsentligt ökat medborgarinflytande.
Fler folkomröstningar ökar ditt inflytande
I en demokrati styr majoriteten över minoriteten. Om du råkar tillhöra förlorarsidan i valet måste du ändå dansa efter segrarens pipa. För att rättfärdiga det representativa systemet i en indirekt demokrati som i Sverige hävdas det att a) det skulle vara opraktiskt att hålla folkomröstningar gällande alla de beslut som regeringen måste ta varje dag och att b) folk inte har tillräckligt med expertis för att klara av att fatta beslut om alla de komplexa frågorna.
Svenska politiker har ytterst sällan haft folkomröstningar och då oftast för att de misstänker att det gynnar deras intressen - dvs. folkomröstning om rusdrycksförbud 1922, högertrafik 1955, tjänstepension 1957, kärnkraft 1980, medlemskap i EU 1994 och EMU 2003 Källa: Regeringen. Räknar man bort det korta tidsintervallet mellan 1955 och 1957 har svenskarna medborgarinflytande ungefär vart 20:e år (19,75 år medeltal). Källa: Regeringen. I Schweiz har man haft 180 folkomröstningar sedan 1874, 78 av dem har drivits igenom av folket. Källa: weforum.org
Att lägga ner en slant på medborgarinflytande är ovärderligt i en demokrati, vad ska man annars med demokrati till? Att anse att medborgarna inte har kompetens att besluta vad som är bäst för dem i vissa basala frågor är direkt nedlåtande mot samhällsmedborgarna och borde i symbolpolitikens land Sverige, vara fjärran. Ett exempel på ett område där folkomröstning hade kunnat ordnas men som aldrig kommer godkännas av exempelvis sittande regering är böneutrop. Av de svenska väljarna vill 60 % se ett förbud (bland alliansens väljare likaledes 60 %). Men ungefär lika många är för och emot hos rödgröna väljare. Oavsett skulle den sittande regeringen aldrig låta folket bestämma genom en folkomröstning. Källa: SVT
Korruption nästintill oundvikligt med dagens system
Det är inte ”folkets vilja” utan politikers vilja – påhejad av grupper av professionella lobbyister, intressegrupper och aktivister – som råder i en demokrati som Sverige. Antalet lobbyister, professionella påtryckare, har ökat på 20 år från 100 till 700–800 (en kartläggning av Dagens Samhälle för fem år sedan, säkert värre idag). Lobbyisternas huvudsakliga uppgift: att påverka 1500 heltidspolitikers beslut i stat, landsting och kommuner. Du kan ju fundera över själv om korruption kan uppstå? Missförstå inte definitionen av korruption - ”missbruk av förtroendeställning till egen vinning”. Källa: NE. Du kan sedan fundera över om politikerna fattar beslut utifrån egen vinning - framtida maktpositioner, höjda arvoden/löner/bonusar och fundera över hur deras motiv balanseras i förhållande till Din vinning.
Det är inte vanliga medborgare som har samma intressen som dig som är lobbyister. Bland Sveriges mäktigaste påtryckare har de flesta kopplingar till politiska partier och 37 % av alla som lämnar riksdagen och regeringskansliet jobbar idag med att påverka politiker och andra makthavare. Källa: SVT. Man kan se svenska politiker som en adel, som fortsätter att befästa sin makt över samhällsmedborgarna livet ut, dock bakom ridån.
En journalistkår sponsrad av de styrande
De styrande statsmakterna försöker också på olika sätt förstärka sin makt genom att lägga fokus på journalistiken. Medierna är en väldigt stark intressegrupp som till stor del styrs av politikerna. Nu ligger en proposition ute på att förstärka presstödet ytterligare. Presstödet ska höjas med 55 miljoner kr för 2019 och 110 miljoner kr från och med 2020. Det totala anslaget för press- och mediestöd blir 622 miljoner kr 2019 och 677 miljoner kr från 2020. Källa: Regeringen. Det närmar sig alltså stegvis en miljard.
Huvuddelen av det direkta presstödet går till tidningar som har kopplingar till riksdagspartier. Att tidningar med kopplingar till politiska partier får bidrag för sin verksamhet gör att vissa kallar presstödet för ett slags indirekt partistöd. Källa: DN, blog.svd, Resume
Den ofantliga sektorn
Fundera också över Sveriges enorma offentliga sektor och alla typer av organisationer som skapats genom staten. Sverige har i internationell jämförelse en stor offentlig sektor, 459 myndigheter närmare bestämt, vilket avspeglas i ett relativt högt skatteuttag som krävs för att finansiera de offentliga åtagandena. Den offentliga sektorn finansieras till största del av skatter och motsvarar nära hälften av Sveriges bruttonationalprodukt i rena kostnader. Källa: Ekonomifakta. Denna kakan som medborgarna finansierar genom sina skattebetalningar, livnär sig sedan en stor andel av politikerna på livet ut genom olika typer av utredningsuppdrag för staten eller förvaltnings-/chefsuppdrag i de statliga myndigheterna, se exempelvis Fredrik Reinfeldt som är ordförande för ”Trygghetskommissionen” eller Dan Eliasson (tidigare socialdemokratisk statssekreterare) som är generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Lika vanligt är det att toppolitiker blir heta namn i näringslivet. Källa: SVD. Det är här du har en stor del av de svenska politikernas incitament, den framtida karriären. Det handlar inte om Dig, i vart fall inte enbart om dig.
Verklig frihet är rätten att kunna välja att inte delta i systemet och rätten att inte tvingas betala för det. Som konsument är du inte fri om du tvingas välja mellan olika teveapparater, oavsett hur många olika märken det rör sig om. Du är endast fri om du även kan välja att inte köpa en teve. I en demokrati måste du köpa det som majoriteten har valt – oavsett om du gillar det eller inte. Sverige funkar just nu som en kollektiv massiv likriktning. Staten bestämmer över vem som ska bo i ditt område, vilken vård och omsorg du ska ha, vilken skolgång dina barn ska ha, hur effektiv polisen ska vara på din ort, staten bestämmer vem du ska betala för och för vilka syften, staten ”förvarar” din pension.
Utan krav på ansvar
Hade det inte varit bättre att du bodde i en kommun som bestämde allt detta själv och fördelade samt hushållde med resurserna, dina skattepengar, utifrån respektive kommuns värderingar och tankesätt? Då hade du kunnat välja en kommun som överensstämmer med dina värderingar. Likaså hade du säkert önskat att din närmaste omgivning skulle ha egen lagstiftning inom en rad områden, såsom för mord, våldtäkt och rån. Så fungerar det i Schweiz. Så fungerar det i USA. I Schweiz har man olika lagar i de 26 kantonerna (om du skulle stycka upp Sverige på samma sätt, skulle vi kunna ha olika lagar länsvis. Det finns 21 län i Sverige). Se min krönika om Schweiz. I USA har tom ett county egna lagar inom vissa områden som skiljer sig från lagarna i ett annat county. Det finns 3142 counties i USA.
Politikerna administrerar de ”offentliga” tillgångarna. De äger dem inte själva så de behöver inte hushålla med dem. Tvärtom har de alla incitament att spendera så mycket som möjligt så att de kan hyllas för det de gör och lämna räkningarna till sina efterföljare. Trots allt behöver de göra väljarna nöjda. Det är viktigare för dem än vad som är i landets långsiktiga intresse.
Behöver jag tala om för er att politikerna inte har gjort vad som ligger i det långsiktiga intresset för Sveriges ekonomi, svenskarnas trygghet och välfärd och så vidare? De negativa långsiktiga effekterna för landet och dess invånare är inte viktigt för en politiker, de tillhör nästa mandatperiod när politikern har gått vidare och belönats med jobb inom den svällande offentliga sektorn eller annars blivit rekryterad inom näringslivet.
Din makt, din frihet
Den Schweizisk-franske upplysningsfilosofen Jean-Jacques Rousseau sa en gång: ”Människans frihet består inte i att hon kan göra vad hon vill. Däremot i att hon inte är tvungen att göra det hon inte vill”. Det bör vara varje medborgares ledord. Vi bör ta tillbaka makten till folket och forma den landsände och stad som vi bor i. Vi har haft en liten testversion i Sverige en gång i tiden av att ha olika lagar i olika landskap, de s.k. landskapslagarna. Idag har det statliga toppstyret gått för långt och håller på att sänka medborgarna själva. Snart kan inte ens skatteintäkterna bära landet längre och många områden har totalt fallerat. En modern version av landskapslagar där medborgarna återfår sin frihet, är framtiden, inte tvärtom - ökad centraliserad makt till ett fåtal personer som lever sitt liv långt från den vanlige samhällsmedborgaren och ofta inte ens har haft ett vanligt arbete.
Sverige måste i framtiden ta bort makten från institutioner som EU och decentralisera makten inom landet för att således öka medborgarnas egen självbestämmanderätt och frihet. Detta kommer gynna landets företagande och medborgarna i allmänhet då alla kan leva det liv under de omständigheter och betingelser som är i överensstämmelse med deras värderingar och därmed förenat med deras positiva drivkrafter och framåtskridande på livets alla områden, såväl inom familjebildning som incitament till sitt arbete.
Man kan forma ett sådant samhälle med den klassiska liberalismens idéer, som en gång var civilisationens vagga. Som ideologi har liberalismen sin rot i de humanistiska tankar som uppstod under renässansen för att utmana den makt som kyrkan hade vid den tiden. De riktigt liberala rörelserna har sin egentliga början under upplysningstiden med franska filosofer, Whig-partiet i England och de amerikanska koloniernas självständighetskamp. Dessa motsatte sig en absolut kungamakt, merkantilism och kyrkligt maktinflytande. De formulerade koncepten om individens rättigheter samt betydelsen av självbestämmelse genom valda representanter.
Vi behöver återigen revolutionera vårt lands konstitution.
John Knutsson
