Skatteplaneringstips i AB #13
Arbetsgivare kan skattefritt ge sina anställda vissa personalrabatter, då de köper arbetsgivarens produkter.
Följande villkor ställs på en skattefri personalrabatt:
1. Skattefri personalrabatt kan enbart ges till anställda.
2. Alla som är anställda i ett aktiebolag omfattas, även ägare i enmansbolag.
3. Personalrabatten får inte vara en direkt ersättning för utfört arbete. Det går t.ex. inte att ge en generös skattefri personalrabatt istället för att betala ut övertidsersättningar eller annan betalning för arbete. En sådan personalrabatt är då skattepliktig.
4. Personalrabatten måste erbjudas på samma villkor till alla anställda. Det är alltså inte möjligt att ge vissa anställda på ett företag bättre rabattvillkor än övriga anställda. I sådana fall är personalrabatten inte skattefri.
5. Rabatten ska inte kunna bytas mot kontant ersättning. Villkoret innebär att man t.ex. inte kan summera en anställds personalköp under ett år och vid slutet av året lämna kontanter, som motsvarar en viss procent av den anställdes totala inköpssumma under året. En sådan utbetalning i efterhand jämställs då med vanlig lön.
6. Rabatten får endast avse normala inköp för den anställde och dennes familjs egen konsumtion. Detta krav är särskilt aktuellt när det gäller kapitalvaror, där personalrabatterna kan uppgå till avsevärda belopp vid varje köp och där den normala köpfrekvensen är låg. En anställd kan då inte få en skattefri personalrabatt för orimligt många inköp av likartade varor samma år. En anställd i en radio/TV-butik kan exempelvis inte få skattefri personalrabatt vid återkommande köp av flera TV-apparater varje år under anställningstiden.
Marknadspriset gräns
En personalrabatt får inte vara hur stor som helst utan rimlig, om den ska kunna ges skattefritt. En skattefri personalrabatt får inte som det uttrycks vara ”högre än den största rabatt som en konsument skulle kunna få på affärsmässiga grunder vid ett inköp hos arbetsgivaren”. Om de anställda får köpa produkter från arbetsgivaren till ett lägre pris än det lägsta marknadspris en konsument skulle kunna förhandla sig till, uppstår en skattepliktig förmån för den anställde.
Exempel: Det framgår vid arbetsgivarens undersökning att normalpriset till konsument för en vara som tillverkas hos företaget är 2000 kr. Det gäller en sällanköpsvara bland konsumenter och det visar sig att högsta möjliga affärsmässiga rabatt en konsument kan utverka är 10 procent, dvs. i det här fallet 200 kr. Konsumenten får som lägst betala 1800 kr för varan. Om arbetsgivaren säljer varan till sin anställde för 500 kr uppstår en skattepliktig förmån på 1800 kr – 500 kr = 1300 kr.
Arbetsgivaren får ta upp 1300 kr som skattepliktig förmån och betala arbetsgivaravgift på beloppet. Den anställde får betala skatt på förmånsvärdet.
Obs! Det finns ytterligare ett tak för hur stor en personalrabatt får vara om den ska kunna erbjudas helt skattefritt. En personalrabatt blir nämligen inte helt skattefri om den ”uppenbart överstiger vad som är sedvanligt i branschen”. Eftersom arbetsgivaren också måste göra en jämförelse med lägsta pris till konsument, lär den här regeln dock få tämligen begränsad betydelse.
Obs! En produkt måste ingå i arbetsgivarens ordinarie utbud av varor och tjänster för att en skattefri personalrabatt på produkten ska kunna lämnas. Om arbetsgivaren köper in varor som inte ingår i det ordinarie utbudet och säljer dessa vidare till de anställda, skall de anställda beskattas för skillnaden mellan marknadspriset på orten och vad de har betalat till arbetsgivaren.
Regeln kan kringgås
I de flesta fall kan man kringgå kravet på att produkter som de anställda får köpa till rabatt måste ingå i arbetsgivarens ordinarie utbud. Det gäller bara att inte låta arbetsgivaren på något sätt vara formellt inblandad i verksamheten.
Exempel: En personalbutik som säljer livsmedel drivs på ett företag som vanligtvis inte säljer livsmedel. Man ser till att det är en personalförening, en facklig organisation eller annan organisation utanför arbetsgivarens kontroll som formellt driver butiken, och som står för inköp och försäljning av de rabatterade varorna. Därigenom kommer ingen skattepliktig förmån att uppstå, eftersom rabatten inte kommer från arbetsgivaren.
Om arbetsgivaren inte är inblandad blir det aldrig aktuellt med någon skattepliktig förmån.
Tips #14: Kostförmåner ska inte blandas ihop med representation