Skatteplaneringstips i AB #14
Kostförmåner skall skiljas från representation vilket är en annan sak. Det uppstår ingen kostförmån för den som deltar i en måltid som är en omkostnad för representation i företaget.
Om arbetsgivaren betalar den anställdes måltid uppstår – med vissa undantag – en skattepliktig förmån. Om den anställde fått en kostförmån är arbetsgivaren skyldig att ta upp värdet av kostförmånen som underlag för arbetsgivaravgifter och preliminärskatt på den årliga kontrolluppgiften. En skattepliktig förmån ska dock sättas ned om den anställde betalar för förmånen av sina privata pengar.
Exempel: Du betalar 46 kr till arbetsgivaren av skattade egna pengar för förmånen av att bli bjuden på lunch av arbetsgivaren. Ditt förmånsvärde blir 86 kr – 46 kr = 40 kr.
Vissa gränser gäller för det förmånsvärde den anställde ska beskattas för, såvida den anställde inte sänker förmånsvärdet genom att betala in till arbetsgivaren. Vid frukost gäller 43 kr, vid lunch 86 kr och vid middag 86 kr. Även om en middag som den anställde tar del av exempelvis kostar 120 kr så blir förmånsvärdet således bara 86 kr. Arbetsgivarens avdragsgilla kostnad blir dock 120 kr.
I undantagsfall gäller dock ett högre förmånsvärde än Skatteverkets gränsvärden. En kostförmån kan jämkas uppåt, ett förmånsvärde på en lunch kan t.ex. vara högre än 86 kr. Detta kan ske om måltiden är av väsentligt högre standard än en normallunch. Enligt Skatteverkets rekommendationer skall en sådan jämkning av förmånsvärdet uppåt bara komma ifråga i undantagsfall, t.ex. då den anställde haft ett avgörande inflytande över måltidens standard.
Obs! Vid representation uppstår aldrig kostförmåner. Är det aktuellt med riktiga brakluncher, är det nog därför klokast att försöka kombinera sådana med representation.
Den stora fördelen man har vid kostförmåner är följande:
Exempel: Företagaren äter på hemorten en lunch för 130 kr och betalar med privata pengar vilket blir ett utlägg för företagets räkning. Företagaren får sedan ersättning för sitt utlägg från bolaget. Han får då 130-86=44 kr av bolaget. Resterande 86 kr betraktas som betalning för den kostförmån som uppstått. Genom betalningen reduceras den skattepliktiga förmånen till 0 kr. Den anställde betalar själv således bara 86 kr för att få en lunch som är värd 130 kr. Mellanskillnaden på 44 kr blir en skattefri förmån. Om en sådan lunchförmån på hemorten utnyttjas systematiskt, dvs. om lunch av den kostnaden intas varje arbetsdag under en 5-dagars arbetsvecka, blir värdet av denna förmån ca 1000 kr per månad för den anställde.
Fria måltider utan kostförmån
I några fall uppstår ingen kostförmån, även om arbetsgivaren betalar måltiden. Undantagen gäller i regel i följande fall:
- Fri frukost vid övernattning på annan ort
- Fri kost på allmänna transportmedel
- Måltid vid representation
- Måltid vid intern kurs/konferens
Här gäller dock särskilda krav. Vi återkommer närmare om representation i kommande del. Se även artikeln om avdrag för represenation.