Advokat-, rättegångskostnader och liknande är avdragsgilla om de är kostnader för att öka de skattepliktiga inkomsterna eller minska de avdragsgilla kostnaderna.
Kostnader för tvister om en verksamhet, t.ex. en tvist om ett företagsköp, är däremot inte avdragsgilla.
Men riktigt så här enkelt är det dock inte. För att gå djupare på ämnet kan följande anföras:
Enligt praxis medges avdrag för styrkta advokat- och rättegångskostnader för att förvärva och bibehålla en inkomst, om man har haft skälig anledning att få saken prövad i en process. För att avdrag ska komma i fråga måste det finnas en motsvarande inkomst från motparten i processen. Antingen en tidigare inkomst som man processar för att behålla eller öka, eller att man får en ny inkomstkälla.
Förutom att processen ska ha handlat om att antingen förvärva eller bibehålla en inkomst så ska den skattskyldige, i de fall han eller hon har förlorat tvisten, även ha haft en skälig anledning att driva processen för att få avdrag för rättegångskostnaderna. För att bedöma frågan om den skattskyldige kan anses ha haft skälig anledning att driva kravet till rättegång, får Skatteverket väga samman samtliga omständigheter.
Obs! I många fall bör avdrag kunna medges för kostnaderna i första instans. När det gäller kostnaderna i nästa instans kan det vara svårare, men avdrag kan även medges för de kostnader som uppkommer i denna process. Ibland kan det vara befogat att få saken prövad i första instans, men kanske inte i andra, om utgången i första instans är väldigt klar. Detta är dock ofta svåra bedömningar.
Obs! Avdrag medges inte för kostnader för skatteprocesser. Kostnader för ombudsarvoden och andra kostnader i skattemål är normalt inte kostnader för att förvärva eller bibehålla intäkter.
Vill du läsa mer om Skatteverkets rättsliga vägledning i ämnet kan du besöka följande länk till Skatteverket.
Kommentar om avdraget
Det finns de som drar av juristkostnader i sin verksamhet som egentligen tillhör den privata sfären. Företagaren har kanske samma jurist privat som i företaget och ber juristen att baka ihop fakturan under exempelvis rubriceringen ”juridisk rådgivning” eller under en rubricering som enbart förtäljer om det arbete juristen utfört som är hänförligt till företaget. Det är givetvis inte juridiskt korrekt att göra så här och en jurist ska specificera alla juridiska tjänster så de kan hänföras till den privata sfären respektive till näringsverksamhet.