Att göra avdrag handlar om att hålla nere kostnader och minska skatterna vilket du har full rätt till i ditt företag. Här går vi igenom vanliga avdrag som du bör känna till. Vi går in lite djupare på varje avdrag för att på bästa sätt förklara vad som gäller.
16 kapitel i inkomstskattelagen handlar om ”vad som ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet”. Enligt 13 kap 1 § inkomstskattelagen avses med näringsverksamhet sådan ”förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt”. 16 kap 1 § anger att ”utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad”.
16 kap inkomstskattelagen anger således reglerna för avdrag i en näringsverksamhet och begreppet omfattar alla företagsformer, så långt verksamheten bedrivs ”yrkesmässigt och självständigt”. Men, i praxis har utvecklats regler om att vissa kostnader enbart får dras av i aktiebolag.
Vi har inför denna artikelserie gått igenom de flesta kostnadstyper. Men vi fastnade för att skriva om 14 kostnadstyper. De flesta av dessa, kan dras av i både enskild firma och aktiebolag.
De kostnader där avdragsreglerna skiljer sig mellan enskild firma och aktiebolag betonar vi särskilt.
Skrivs inget om det finns skillnader, ska du utgå från att du kan dra av på samma sätt i enskild näringsverksamhet som i aktiebolag angående kostnadstypen ifråga.
Exempel på avdrag ”ute i periferin”
Även om huvudprincipen är att de kostnader som dras av i näringsverksamheten ska ha varit nödvändiga för att bringa inkomster till företaget, gäller att kostnaderna ska ha viss rimlig proportion och relevans mellan avdraget och själva verksamheten. Dock är det inte förbjudet att låta företaget göra dåliga affärer eller ha höga kostnader. Kostnaderna är ändå avdragsgilla såvida de inte egentligen är dina personliga levnadskostnader.
Det finns heller inget förbud mot att köpa dyra saker till näringsverksamheten. Det är alltså företagets eget beslut om man föredrar ett dyrare alternativ framför ett billigare.
Innan vi redovisar de avdrag vi har valt i denna artikelserie ska vi dock ge exempel på när man är helt ute och cyklar. En väldigt vägledande princip är egentligen – använd sunt förnuft, men kontrollera alltid i ett avdragslexikon vad du får dra av och under vilka förutsättningar. Ha också i baktanken att vissa avdrag betraktas som förmåner och kan vara antingen skattefria eller skattepliktiga.
Exempel 1 på ett irrelevant avdrag: En man begärde en gång ett avdrag för en psykologikurs han gått. Som förklaring angav han att han var tvungen att gå kursen för att kunna stå ut med chefen. Skatteverket bedömde saken enligt följande: Avdraget underkändes. Kurser kan visserligen dras av i den mån de har med arbetet att göra och under förutsättning att arbetsgivaren själv inte betalar den. Sambandet mellan kursens innehåll och arbetet avser (tyvärr) inte jobbiga chefer, utan tar sikte på arbetsuppgifterna.
Exempel 2 på ett irrelevant avdrag: En man begärde exempelvis en gång avdrag för en fabriksny Porsche. Mannen var egen företagare och sålde polermedel till bilar. Han skrev att han knappt använde Porschen själv. Den användes mestadels till att demonstrera polermedlet på, vid olika mässor. Skatteverket bedömde saken enligt följande: Avdraget underkändes. Det ansågs inte sannolikt att bilen användes som ”poleryta”, utan för privat bruk.
Vad du skall göra om du är osäker på om kostnaden är avdragsgill
Om du är tveksam om en viss kostnad är avdragsgill eller inte kan du alltid göra ett öppet yrkande i deklarationen. Det innebär att du lämnar en förklaring till avdraget på en särskild bilaga eller under övriga upplysningar i deklarationen. Fördelen med att göra ett öppet yrkande är att om avdraget nekas så slipper du skattetillägg på den skatt som du undanhållit staten genom ditt felaktiga avdrag.
Begreppet avdragsgill kostnad
Ordet avdragsgill vållar en del huvudbry. För det första innebär avdragsgill att du kan ta upp något som en kostnad i ditt företag. Men det finns ej avdragsgilla kostnader som ändå tas upp i bokföringen. I de fall en kostnad inte är avdragsgill så ska den inte sänka resultatet som ska beskattas. De kostnader som du bokför i en enskild firma såsom ej avdragsgilla måste du således återföra till beskattning i deklarationen. Som nämnts är dock vissa avdragsgilla kostnader att beteckna som förmåner och en del av dem ska förmånsbeskattas, dvs. beläggas med arbetsgivaravgifter och kommunalskatt. Andra är skattefria.
Ej avdragsgilla kostnader
Det finns kostnader som inte är avdragsgilla trots att de hör till näringsverksamheten, t.ex:
- böter och andra offentligrättsliga sanktionsavgifter
- inkomstskatt m.m. (svenska allmänna skatter)
- felparkeringsavgifter
- viten
- skattetillägg
- förseningsavgifter och kontrollavgifter enligt skatteförfarandelagen
- kostnadsränta på skattekontot
- mutor
Artikelseriens innehåll
I denna artikelserie kommer vi att redogöra för följande kostnader, om de är avdragsgilla och i så fall i vilken utsträckning:
1. Advokat- och rättegångskostnader (juristkostnader)
2. Kostnader för bolagsbildning samt kostnader för inköp av inventarier före uppstart
3. Bilkostnader
4. Datorer och datorprogram
5. Facklitteratur
6. Motion och friskvård
7. Representation
8. Kurser och konferenser
9. Lokal/kontor i egen bostad
10. Mobiltelefon
11. Reparation - byggnad
12. Skadestånd
13. Skatterådgivning
14. Underskottsavdrag