Skatteplaneringtips #6
Detta handlar om de s.k. 3:12 reglerna. Ägare till ett s.k. fåmansägt aktiebolag vars aktier är s.k. kvalificerade aktier, kan ta ut en viss utdelning på aktierna i bolaget till relativt låg skatt. I normala fall betalar bolaget först bolagsskatt på en vinst. En viss del av den beskattade vinsten kan därefter delas ut till ägare av kvalificerade aktier som som då betalar 20 procent skatt på utdelningen. När bolagsskatten nu är 22 procent blir skattebelastningen totalt 37,6 procent vid utdelningar av vinster, vilket är mindre än om det hade betalats ut som lön istället med kommunalskatt och sociala avgifter. Men bara lite mindre! Såvida du inte har så hög lön att du annars hade fått betala s.k. statlig inkomstskatt på en lön över en viss gräns.
Det finns dock särskilda och delvis ytterst komplicerade skatteregler som begränsar den lägst beskattade utdelningen som fåmansföretag får göra till ägare av s.k. kvalificerade aktier. Avsikten med reglerna är givetvis att inte en för stor del av vinsten ska tas ut som utdelning som är tämligen lågbeskattat. Staten vill givetvis ha en gräns för hur mycket utdelning en person således ska kunna ta ut. I annat fall hade ju utdelningen blivit lön och beskattats med kommunalskatt och sociala avgifter som innebär betydligt högre skatt.
Mer om hur du beräknar skatt med 3:12-reglerna
Denna gräns för hur mycket utdelning man ska kunna ta ut kallas gränsbelopp. Om en del av, eller hela utdelningsutrymmet inte utnyttjas för ett enskilt år, får det outnyttjade utrymmet sparas till ett senare år. Det får sparas hur länge som helst och räknas upp med statslåneräntan + tre procentenheter.
Det finns två metoder för ett gränsbelopp:
- Enligt schablonregeln är gränsbeloppet 2,75 inkomstbasbelopp (156 475 kr för inkomstår 2015).
- Gränsbeloppet får alternativt beräknas enligt huvudregeln som summan av en andel av anskaffningsvärdet på aktierna + ett lönesummebelopp, som är 50 procent av årslönesumman i bolaget.
Obs! I fåmansbolag där årslönesumman under 2014 var mindre än 359 369 kr behöver man inte göra beräkningar av gränsbeloppet. Då blir schablonregeln alltid gynnsammast om man bara äger ett enda fåmansbolag.
När det är bättre att enbart ta ut lön
Så länge din totala löneinkomst under 2015 inte kommer att överstiga 443 399 kr (469 699 om du fyller minst 66 år under 2015) är ett löneuttag oftast att föredra framför en utdelning, även om utdelningen kan ske till den lägsta skattesatsen på 20 procent. Visserligen ger löneuttaget i regel en något högre skatt än om du hade tagit ut pengar genom utdelning. De som inte fyllt 66 år får behålla ca 62 procent av sin lön vid utdelning, medan en lön som inte gått över gränsbeloppet för statlig inkomstskatt normalt leder till att du får ut 52-60 procent av lönen. Som du ser är skillnaden här liten när man använder de s.k. 3:12 reglerna för att ta ut en del av lönen som utdelning. Dessutom ska tilläggas att om du istället tar ut pengarna som lön så får du pensionsförmåner och förmåner i andra försäkringssystem, dvs. bättre sjukpenning, föräldrapenning osv.
När det är bättre att ta ut en del av lönen genom utdelning
Utdelning istället för ökad lön är alltid ett intressant alternativ om du redan tagit ut så hög lön, att du ska betala den höga statliga inkomstskatten (marginalskatten) på en löneökning. Då är en utdelning givetvis mer förmånligt än att göra ytterligare löneuttag ur företaget. Detta gäller särskilt när lönen är så hög att inga sociala förmåner utgår på en löneökning, vilket under 2015 sker vid en årslön på 468 600 kr som under 2015 är maxgräns för pensionsgrundande inkomst och en årsinkomst som även ger maximal föräldrapenning vid barns födelse.
Tips #7 publiceras vecka 14